Ni kanske tycker att friendship goals är när du kan ha samma kläder som din kompis, vara med varandra typ hela tiden och resa med den kompisen till andra platser? Det är inte min uppfattning av friendship goals. För mig är friendship goals när du kan vara med en person utan att känna att du blir lämnad av den personen för en annan person. Jag känner exakt så här just nu. Det gör att jag får kämpa tills jag har kommit så långt som ni har en uppfattning av friendship goals.

För att vara ärlig. Jag har aldrig haft en vän som jag kan vara med varje dag. En stor anledning är att de redan har en vän som de prioriterar före en själv. Jag har haft 3 (!) vänner som har velat vara med mig efter skolan. Resterande personer känner nog när de är med mig att det finns bättre personer att vara med.

Jag kanske är högljudd, exalterad och känslosam. Jag kanske går för långt när jag säger att jag är utanför. Jag kanske är en person som andra inte vill vara med. Jag kanske inte är fin och inte särskilt rolig att vara med på fritiden.

Jag ska bara säga att jag blir lätt exalterad och känslosam när jag ÄNTLIGEN får vara med en person. Jag kan prata strunt i timmar. Ni kanske inte tycker det är roligt att vara med en person som kan prata. Jag blir bara så oerhört glad när en människa vill ta sin tid att vara med mig.

Jag kan också säga att jag är känslosam när jag äntligen tros ha hittat en person att vara med, men i slutändan hör man att man är jobbig, irriterande, högljudd, bestämd och mest av allt när man hör att det finns bättre vänner. Det är då man tänker vad man har gjort för fel eller mest av allt hur ska jag hitta nya vänner?

Personen som är med er kanske börjar kontakta er för att den vill hitta på något med er. Ska ni då ignorera deras meddelanden för att det är just den personen eller vad skulle NI göra? Tänk er en person som skriver i en gruppchatt och ställer en fråga, men den personen får aldrig något svar utan ni svarar alla andra istället. Kallar ni det för vänskap? (Riktas ej till några ♥)

Det jag vill säga till er är TÄNK OM. Det finns andra människor än jag som behandlas så här dagligen. Ni skulle definitivt inte vilja vara i denna situation som jag är i nu. Det gör inget om ni är fler än två i ert lilla gäng. Desto fler desto bättre! Ni ska bara låta att andra personer släpps in i ert liv!

Ni kanske tycker att ni har roligt när ni är med varandra dagligen. Om man tar jag som exempel, har inte en människa varit hemma hos mig sedan slutet av sommaren. Jag har varit med vänner efteråt, men det var ytterst sällan. De personer som jag också ha velat vara med har alltid varit upptagna med att vara med sin pojkvänner eller bara vara med varandra. Ni kanske tror att pojkvänner är viktigt vid denna åldern (15-16 år) eller vänner som har pojkvänner. Tänk på dem som har varit singel och är singel, utan någon att vara med på fritiden. Lösningen är då inte att para ihop den med en annan kille/tjej. Det den personen behöver är en kompis att vara med. Det går ALLTID att vara lite mindre med den andre kompisen och börja vara med kompisen som inte har något för sig på sin fritid.

NI behöver hjälpa de personer som är fast i denna bubblan och hindra från att de kommer in i en GROV depression.

Många kramar ♥♥

majsbajsprutt

Related posts: